"Visst minns jag min första, och enda, köttsliga erfarenhet med det motsatta könet. Det var med Runar, naturligtvis, må han brinna i helvetet. (...fast DÅ älskade jag honom förstås - när han var smal och sund, istället för en fet och lögnaktig idiot.) Det "förbjudna" skedde hur som helst på vår bröllopsnatt och jag minns det än idag för Gud var med oss! Så pass att jag kände honom i mig, tillsammans med Runar!
Fast Runar tuppade av långt innan han hann... ni vet... komma till skott. Så min son Amadeus är uppenbarligen frukten av nåt mycket större. Amadeus är Jesus! Och den som säger emot är besatt av djävulen! Brinn! Brinn! Otrogna kättare! ...nåja.
Jag avviker från ämnet.
Jag minns att jag sa till Runar: "Herre Gud! Ska den verkligen in DÄR! Är du säker på det?"
"Fråga inte Gud om SÅNT.", fräste Runar ilsket. "Förresten vet jag vad jag gör. Jag jobbar som life-coach!"
"Men är det verkligen rätt... öppning?", sa jag och grep hårdare om mitt krucifix. "Ja, det finns väl inte så många att välja på, eller hur?", snäste Runar och började lirka.
Och så här i efterhand kan man ju tycka att det var lite naivt men kom ihåg: båda var oskulder och vi hade inte sett ett ordentligt samlag ens på bild.
Varken förr eller senare.
Till slut fick han i alla fall in den.
"Det känns konstigt", sa jag.
"Halleluja!", skrek Runar och sen tuppade han av och Gud Fader själv fick agera stand-in.
Och nu undrar ni säkert: hur kändes det att förenas med Gud fader på det kroppsliga planet?
Abbala-habbala-kabbala! För att citera Ulf (Ekman.) Skämt åsido. Det var obeskrivligt! Det kändes som att nysa, fast med kussimurran. Ja, nu blev ni chockade va! Men jag är inte så himla pryd som alla tror. Jag kan också vara "vanlig" och säga saker som är "vanliga" och "naturliga". Hör bara:
"Mjäll"
"Baksmälla"
"Pungsvett"
Fast homosexualitet tycker jag INTE om.
Det är smutsigt och onaturligt.
Och det enda som kan få mig byta ståndpunkt där är om det påverkar min skivförsäljning i positiv riktning.
Fast Runar tuppade av långt innan han hann... ni vet... komma till skott. Så min son Amadeus är uppenbarligen frukten av nåt mycket större. Amadeus är Jesus! Och den som säger emot är besatt av djävulen! Brinn! Brinn! Otrogna kättare! ...nåja.
Jag avviker från ämnet.
Jag minns att jag sa till Runar: "Herre Gud! Ska den verkligen in DÄR! Är du säker på det?"
"Fråga inte Gud om SÅNT.", fräste Runar ilsket. "Förresten vet jag vad jag gör. Jag jobbar som life-coach!"
"Men är det verkligen rätt... öppning?", sa jag och grep hårdare om mitt krucifix. "Ja, det finns väl inte så många att välja på, eller hur?", snäste Runar och började lirka.
Och så här i efterhand kan man ju tycka att det var lite naivt men kom ihåg: båda var oskulder och vi hade inte sett ett ordentligt samlag ens på bild.
Varken förr eller senare.
Till slut fick han i alla fall in den.
"Det känns konstigt", sa jag.
"Halleluja!", skrek Runar och sen tuppade han av och Gud Fader själv fick agera stand-in.
Och nu undrar ni säkert: hur kändes det att förenas med Gud fader på det kroppsliga planet?
Abbala-habbala-kabbala! För att citera Ulf (Ekman.) Skämt åsido. Det var obeskrivligt! Det kändes som att nysa, fast med kussimurran. Ja, nu blev ni chockade va! Men jag är inte så himla pryd som alla tror. Jag kan också vara "vanlig" och säga saker som är "vanliga" och "naturliga". Hör bara:
"Mjäll"
"Baksmälla"
"Pungsvett"
Fast homosexualitet tycker jag INTE om.
Det är smutsigt och onaturligt.
Och det enda som kan få mig byta ståndpunkt där är om det påverkar min skivförsäljning i positiv riktning.
Carola,
guds bästa barn
(ej bildligt)"
guds bästa barn
(ej bildligt)"
Ja alla har vi vår första gång, vissa mer trassliga än andras. Dock tycker jag INTE om att Carola tyvärr homofob... Man kan faktiskt vara religiös och be till gud men man måste ju ändå vara lite mer i tiden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar